Punkarmormor åker till storstaden
Punkar-mormor åker till storstaden
Livet i Dorotea började kännas tråkigt för Punkar-mormor och hennes sidekick Bruntanten.
Ingenting roligt hände längre, allt var bara lugnt och skönt.
- Det här är för jävligt, utbrast Punkar-mormor plötsligt en dag när hon och Bruntanten tog en paus på kaféet.
- Vad då, undrade Bruntanten.
- Allt, ingenting händer längre. Dorotea är så tråkigt.
- Vi kan ju alltid åka in till storstaden, sa Bruntanten.
- Där sa du nåt, storstaden, det är grejor det! utbrast Punkar-mormor.
Sagt och gjort, Punkar-mormor och Bruntanten tog första bästa buss i till storstaden.
När dom kom dit var klockan redan 9:00. Punkar-mormor slogs genast över hur mycket folk det fanns i staden.
- Ujujuj, här vad det folk, sa hon. Bruntanten sa ingenting, hon var upptagen med att vara förvånad.
- Kom nu Bruntanten, så går vi och letar reda på en kompis.
- Visst, sa Bruntanten och så vandrade dom iväg i storstaden för att hitta en kompis.
Redan efter en halvtimme hittade dom ett kafé.
Här går vi in, sa Punkar-mormor. Inne i kaféet var det oväntat lite folk, faktiskt bara tre personer. En av gästerna så ovanligt vanlig ut, med glasögon och en slips med norska blommor på.
- Honom pratar vi med, sa Bruntanten. Gästen visade sig heta Smarta Börje och jobbade som kaviartubsfyllare.
Efter att ha pratat i gått och väl en tre-fyra timmar hade en ny vänskap väkt fram.
- Vill du följa med oss till Dorotea, frågade Punkar-mormor.
Det ville Smarte Börje gärna men först måste han sälja sin lägenhet och skaffa en ny slips.
Detta tog Börje en hel vecka, under tiden tog Punkar-mormor och Bruntanten in på ett sjabbigt hotell.
När Börje äntligen var klar med alla sina bestyr tog dom bussen tillbaka till Dorotea. När dom klev av möttes dom av en uppretad folkmassa som skrek åt dom.
- Vanu, vad har hänt, frågade Punkar-mormor.
- Medan ni var borta tog Blå-gubben alla våra staket och gömde dom uppe på Dorotea-berget.
- Usch då! sa Bruntanten, vi måste ta tillbaka dom. Men hur, vi kan inte klättra i berg.
Då fick Börje en idé.
- Jag kan bygga en maskin som kan klättra uppför berget lätt som en plätt.
- Bra, gör det, sa Punkar-mormor. Under tiden kan jag och Bruntanten samla ihop en hög med verktyg, dom kommer att behövas för att bygga upp staketen igen.
Efter en dag eller så var Smarte Börjes maskin klar.
- Nu är det dags, sa Bruntanten och hoppade in i maskinen.
Maskinen gick lös på Dorotea-berget med näbbar och klor och lyckades borra hål i foten, varpå berget rasade ihop.
- Nåväl, alla sätt är bra utom dom dåliga, sa Punkar-mormor vist.
Efter lite bökande och flyttande av stenar hittade man längst ner i högen av berg hela Doroteas staketförråd, men Blå-gubben hittade man inte, men det sket man i, glädjen över att staketen var tillbaka var för överhängande.
Mest beröm fick Smarte Börje. Alla ville dunka honom i ryggen men det fick dom inte för han var rädd att han skulle gå sönder. Punkar-mormor erbjöd Börje en plats i Mormors-ligan, och Börje tackade såklart ja.
