Kul natt på hotellet

Så igår hade vi kvällsservering i skolan, som vi brukar ha en gång i månaden. Efter så fick vi som inte kunde eller inte ville åka hem sova över på hotell.
Alla, utom jag som helt enkelt inte orkade, drog ner på rogen och söp skallen av sig. Dom kom hem igen vid ettsnåret och då var det dags för Paaarty på rummet. Fick lite öl och kände mig sådär lagom nöjd, bildade böghög i sängen, skrek ut genom fönstret, kollade på VIP och kommeterade Pamelas tuttar. Ni vet, sånt man gör vi kl två på natten.
Sen däckade Mario, och möjligheterna öppnade sig för oss. Rövtomten Tim fick den brutalt bra idén att klottra ner hela Mario med en spritpenna, sagt och gjort, ett stycke penna hämtades och vi fulla konstnärer satte igång. Bänga saker som felvända hakkors och levande penisar uppenbarade sig på Marios kropp. Som extra krydda så lade vi i stort sett hela rummet på honom. Stolar, bord, en toarulle, utrullad såklart, galjar och annat tjafs.
Sen ställde vi hans mobil på 5:00 och lämnade honom där.
Elakt? Näää...

Sen fylledäckade vi i ett annat rum vid fyrasnåret och vaknade åtta. Upp och jobba. Blä!

Välkommen till min nya blogg!

Jag orkar inte ändra på rubriken. Normalt skulle jag ha skrivit något roligare, men jag är för trött.

Aja, mitt namn är iallafall Jonas. Eller Hippiejonas. Eller Röding. Välj din favorit.
Jag är 18 år, yay på det, går HR-programme', inriktning kök.
Är vänster, men det är allt jag vågar säga om min politiska åsikt, termer ändras fortare än man anar så jag undviker att stoppa mig själv i en kategori. Att vara röd räcker för mig.
Jag är såklart kär, olyckligt för sjätte gången i mitt liv, vilket också är antalet av mina kärlekar totalt.
Medellång, inte medellångt hår (som är brunt), blåa ögon och olycklig.


Min musiksmak kan beskrivas med: Rock. Klassisk rock. Jag får allergiska reaktioner av musik som är yngre än tio år. Håller mig till sextio- och sjuttiotalet. Gärna hippiemusik som ni kanske redan listat ut. Typ Jimi Hendrix, Greatful Dead, Country Joe & The Fish och sånt kul.
Punk tar upp en stor del av min lyssningstid, Sex Pistols är givet, jag skiter om det är mainstream på 2000-talet, jag lyssnar på det som om det vore 1977.  Ebba Grön, The Damned, Stiff little fingers och The kristet utseende är också oumbärliga i lurarna.

Spelar trummor själv, sådär lagom bra, Har ett band som jag har repat med en (1) gång. Gick bra, typ, sådär, lagom. Trivs bra iallafall. Vi spelar punk-metal, munk, sådär lagom melodisk.

Jag har ingen kamera! Därför får ni inga bilder i den här bloggen för en tid framåt, åtminstode till jag har köpt en.


Det här får ni nöja er med så länge, kommer väl mer sen.


RSS 2.0