Hysteriska anfall och moln

Syrran höll på att sprängas när hon inte hittade sina hörlurar, hon grät och skrek att det var mitt fel, var hon nu fick det ifrån. Slog om kull möbler och grät och skrattade åt sig själv samtidigt. Hon var tvungen att åka ändå för att inte missa bussen till nån festival hon skulle på, och typ tre timmar senare smsar hon och säger att dom låg i hennes väska.
Dumhet, ditt namn är Moa...

Annars har det inte hänt ett skit! Samma tråkiga himmel, samma tråkiga moln.
Jappjapp...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0